*För att sola upp en färg behöver du sola varannan till var tredje dag. Efter 6 - 10 gånger bör du ha fått färg.

* För att underhålla den färg du fått räcker det att sola en gång i veckan. Någon gång späda på med två gånger.

* Ska du på fest eller till fotograf. Sola dagen före. Då hinner färgen "lägga" sig och den bruna färgen framträder mer.

* Om du får vita partier på skulderblad, baken. Lyft då på ryggen, baken då och då under tiden du solar. Eller lägg dig på magen en stund. Varför? Jo det kommer inget syre till de kroppspunkter du ligger tyngst på

Här på SUN TOWN Solarium finns två olika typer av solariebänkar, Dream Vision, som är gjort för 21-minuters solning. Har du lite eller ingen färg räcker det med 9 - 15 minuter på den bänken. FreeSunbänken, som är gjord för 30-minuters solning.

Dreamvision

SUNTOWN INFORMERAR

Äntligen skrivs och pratas det även i svensk media om det positiva med att sola. Till exempel 09.03.24 kunde man på sr.se läsa: Det är dags att ifrågasätta de råd som i dag är helt inriktade på att förhindra hudcancer, säger docent Pelle Lindqvist. Vidare säger han att dagens D-vitaminpreparat är för lågt doserade och dessutom får man i sig för mycket A-vitamin som är giftigt. Det finns bara ett effektivt sätt att få D-vitamin - Man får sola, endera ute i solen eller i solarium.

Kvinnor som solar mycket löper 30 procent lägre risk att drabbas av blodpropp jämfört med dem som undviker solen. Det visar en studie gjord vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Universitetssjukhuset i Lund. Länk till artikeln här.

Ljuset styr hormonerna

Vi tar in ljus på två olika sätt. Dels genom huden, där det ultravioletta ljuset omvandlas till D-vitamin. Dels genom ögonen, där ljuset påverkar hjärnans produktion av hormoner och signalsubstanser, som styr sömn, vakenhet och vår psykiska hälsa. Då hormonbalansen rubbas blir vi onormalt trötta, deprimerade och ångestfyllda. Detta kallas SAD (Seasonal Affective Disorder) och är en vanlig sjukdom på våra breddgrader.

Det D-vitamin som solljuset tillför oss påverkar i stort sett alla celler i kroppen. På senare tid har man upptäckt att D inte alls är en vitamin utan ett hormon. D-vitamin stärker immunförsvaret. Därför är vi friskare på sommaren. Många sjukdomar blir vanligare desto längre från ekvatorn man kommer. Bland annat MS, diabetes, benskörhet, bröstcancer, tjocktarmscancer, prostatacancer och leukemi. Vi är påtagligt mer drabbade av dessa sjukdomar i Norden än människor som lever i sydligare länder.

"för lite sol kan ge cancer"

och det verkar inte enbart bero på skillnader i kost och rökvanor. Säkert spelar tillgången på solljus också en stor roll. Bröstcancer är vanligare i norra USA än i södra, trots att kosten är densamma. Fler studier bekräftar att solljus motverkar bröstcancer. Solljus ökar insulinproduktionen och förebygger diabetes.

Så sola lagom och må bra

VI BEHÖVER SOLEN

Om inte solen fanns skulle det inte finnas något liv här på jorden. Ljuset, solstrålarnas samlade spektrum, ger energi och livsglädje till såväl människor som djur och växter. Det ultravioletta ljuset är en hjälte i kampen mot farliga miljögifter.

Positiva effekter

Solandet har en rad positiva effekter som inte har med fåfänga att göra. Det är vetenskapligt bevisat att solbad har gynnsamma effekter på ämnesomsättningen, nervsystemet, hjärtat och blodcirkulationen samt på blodet och vår prestationsförmåga. Sänker även kolestrolhalten och motverkar akne, reumatism, MS, benskörhet, diabetes, leukemi, bröstcancer, tjocktarmscancer, prostatacancer m.m.

Vitamin D3 , som är viktigt för att vi ska må bra, bildas genom solens ultravioletta strålar. Under den mörka årstiden kan solbad i solarium jämna ut en eventuell brist på vitamin D3 (förebygga rakitis och benskörhet). Det D-vitamin som solen tillför oss påverkar i stort sett alla celler i kroppen. D-vitminet är nödvändigt för att kroppen ska kunna ta upp kalcium ur maten. Det stimulerar också upptaget av andra mineraler t.ex. magnesium som motverkar hjärt och kärlsjukdomar.

D-vitaminet stärker immunförsvaret inte försvagar det, som man talar om i vissa media. Men däremot ska man inte sola med infektion i kroppen, bacillerna trivs i värmen och kan föröka sig snabbare. Den soldos som krävs för att utjämna en eventuell vitaminbrist ligger långt under den som behövs för att man ska få färg. Det är dessutom både skönt och avslappnande med en stunds solariesolande. Prova får du se.

Risker då?

Risker då? Egentligen är det ganska enkelt. Ingenting i livet är riskfritt, men det gäller att minimera riskerna. Oftast hänger det på oss själva om vi handskas fel med det vi håller på med, är oförsiktiga, har dålig kunskap eller överdriver. Det gäller också solen och solariesolande. Enligt internationella experter kan du, förutom att vistas normalt utomhus och åka på semester en gång till ett sydligare land, sola i solarium fyra till fem omgångar med tio - tolv solningar per omgång under ett år. Se bara till att du solar försiktigt så att inte huden blir röd och du får solsveda. När du solar i solarium ska du sköta om huden precis som när du solar ute. Det finns många bra hudvårdsprodukter att välja mellan.

Sola och bli frisk

Äntligen skrivs det också lite om det positiva med att sola. Samtidigt som det också forskas allt mer på de positiva verkningarna av solandet. Det är framför allt D-vitaminet du får vid solning som har många positiva egenskaper.

När Professor Edward Giovannucci talade på Amerikanska Cancerforsknings-förbundets årliga konferens så avslöjade han bland annat att solskyddskrämer ökar risken att få hudcancer eftersom produktionen av D-vitamin stoppas. Flera studier som gjorts nyligen stödjer också denna teori, även svenska forskare håller med.

                               Solskyddskrämer orsakar cancer

Flera forskare menar nu att solskyddskrämer orsakar många fler cancerfall än de förhindrar. Frågan är om solskyddskrämer över huvudtaget förhindrar någon typ av cancer, i synnerhet om man använder de vanligaste solskyddskrämerna som i stort sett bara filtrerar bort UVB-strålning.

Forskare i Australien var de första som började misstänka att solskyddskrämer var den egentliga orsaken till ökningen av hudcancer. Ökningen av malignt melanom visade sig vara extremt hög i Queensland. Ingen annanstans i Australien hade man en så hög andel malignt melanom. Där hade man också sedan länge gjort mycket reklam för användandet av solskyddskrämer. Studier visade också att den största tillväxten av malignt melanom fanns i länden där man gjort mest reklam för att befolkningen skulle använda solskyddskrämer.

Dr Cedrik Garland och Dr.Frank Garland har utfört ett antal studier och är övertygade om att det är den ökade användningen av solskyddskrämer som är den huvudsakliga orsaken till ökningen av hudcancer. Flera studier som de gjort stödjer detta. Även forskare från tre Europeiska cancerinstitut har utfört studier som visar på ett klart samband mellan användandet av solskyddskrämer och risken att utveckla malignt melanom. Det finns alltså ett flertal vetenskapliga studier som visar på att det är det ökade användandet av solskyddskrämer som är orsaken till ökningen av hudcancer.

                       Solens strålar förhindrar cancer

Ett flertal oberoende studier visar också på att förutom hudcancer så minskar även prostatacancer, bröstcancer, hjärt-kärlsjukdomar och lymfkörtelcancer. När det gäller lymfkörtelcancer så publicerades i år, 2005, en svensk/dansk studie där man undersökte solvanorna hos 3187 patienter som utvecklat lymfkörtelcancer. Hypotesen var att solning bidrog till utvecklandet av lymfkörtelcancer och man gjorde studien för att bevisa detta. Man fann istället att de som solat mycket visade 30-40 % mindre risk att utveckla lymfkörtelcancer jämfört med dem som inte solade alls! Studien visade också att desto mer man solade desto mindre var risken att utveckla lymfkörtelcancer. Resultaten var minst sagt sensationella.

En annan sensationell upptäckt när det gäller solens D-vitamin är dess betydelse för att behandla de som redan fått cancer. Man visste sedan tidigare att D-vitamin förhindrar uppkomsten av flera cancerformer. Nu har det också kommit en studie som visar på D-vitaminets positiva inverkan när det gäller behandling av dem som redan fått cancer, i detta fall lungcancer. 456 patienter med tidig lungcancer studerades. De som hade en hög D-vitaminkoncentration i blodet hade en betydligt större chans att överleva än de som hade låga halter av D-vitamin. Femårs-överlevnadsgraden var 72% för dem som hade höga halter mot 29% för dem som hade låga halter.

D-vitamin har många positiva egenskaper som kan förklara varför det kan användas vid behandling av cancer till exempel att det undertrycker oreglerad celltillväxt. Professor Edward Giovannuccis presentation fick stor uppmärksamhet och hans tal imponerade så mycket på Amerikanska Cancersällskapets chefsepidemiolog, Michael Thun , att Amerikanska Cancersällskapet kommer att förändra sina solråd. Michael Thun menar att det nu finns bevis på att D-vitamin både kan förhindra att cancer uppstår och användas vid behandling av redan utvecklad cancer. Han säger också att statliga myndighetspersoner spenderar alltför mycket tid på att skrämma iväg amerikaner från solen, i USA tar man nu intryck av de senaste forskningsresultaten man undra hur lång tid det tar innan de svenska gör likadant.

                                Fakta om D-vitaminet

Vi får i oss de flesta vitaminer i tillräcklig mängd via kosten och med hjälp av vitamintillskott. Detta gäller dock inte för D-vitamin (kalciferol) där den största andelen, omkring 75 % genereras då huden utsätts för solens UV-strålar. D-vitaminet i blodet omvandlas i levern till 25-hydroxivitamin D (kalcifediol) som i sin tur omvandlas i njurarna till 1,25-dihydroxivitamin D3 (kalcitriol).

På vit hud bildas cirka 6 IE av D-vitamin per kvadratcentimeter och timme om huden får tillgång till UVB-strålning Tre timmars sommarsol på ansiktet beräknas producera 10 mikrogram = 400 IE D-vitamin, traditionellt sett ett rekommenderat dagsbehov. Denna dos av D-vitamin uppnås också om man låter 1/3 av kroppen utsättas för solljus en halvtimme eller sola hela kroppen tio minuter om dagen på våra breddgrader. Detta är grovt räknat för breddgrad, molnighet, hudtyp etcetera påverkar.

Studier som påbörjades 2003 visar att de flesta amerikaner lider brist på D-vitamin. Amerikanska studier visar också att D-vitaminnivån i blodet varierar med breddgraden och att de grupper av befolkningen som bor längst norrut lider störst brist på D-vitamin.

Solskyddskrämer reducerar kraftigt hudens möjlighet att producera D-vitamin. Det är känt sedan mer än tio år tillbaka att en för låg nivå av D-vitamin i blodet ökar risken för att insjukna i bröstcancer och tarmcancer och för låga nivåer ökar tillvästen av malignt melanom.